Det var kebne upp.
När jag gick i skola i Kiruna gick jag på en friluftsskola, vi var ute på en längre tur varje höst och vår t.ex. gå igenom lapporten åka skidor runt hela Kebnekajsemassivet. Nu så här i efterhand saknar jag det verkligen att under bara några dagar verkligen få släppa allt och istället fara ut med sin klass och ha roligt medans man fick uppleva massa som man annars skulle ha missat. Och det var så länge sedan jag fick göra något sånt där, vill verkligen gör något sånt snart igen. Någon som är sugen på att fara på en tur under några dagar skidor eller vandrar kängor spelar ingen roll, äta pasta carbonara (den frystorkade vesionen, ofc), ha tränings värk och skav sår, sova riktigt gott på nätterna och bara leva livet?
En av de mest minnesrika resan jag varit på var när jag och min klass i 9an tog oss runt hela kebnekajse och ända upp till toppen. Och vi är fortfarande de enda på skolan som har tagit oss upp på toppen, det gjorde vi bra! Det var inte för kallt och inte för varmt, inte för mycket eller för lite sol - allt var galant! Turen varade i ungefär en vecka och det var den sista stora "grejen" vi gjorde innan vi sedan splittrades och började gymnasiet, lite sorligt men något man alltid kan plocka fram och minnas!
Vad ska man säga Kebnekajse runt. Det absolut jobbigaste resan jag gjort och den dagen vi tog oss till toppen så var vi ute i snön i 12 timmar, vi for sju på morgonen klockan sju på kvällen var vi hemma igen, men det var de värt! Men det var även bland de roligare resorna fast det blev inte mycket till skojj på kvällarna då de flesta låg däckade som sälar istället. Det är nog även den mest ofräscha resan ingen dusch och riktigt toa under en vecka. Sammanfattnings vis helt jätte underbart, som sagt vem vill göra något sån här med mig igen?? Snälla!
Kommentarer
Trackback
